Excelsior

Den omskrivna och bearbetade Excelsior är boken som sparkar uppåt och inte bryr sig om vad någon tycker om något. Excelsior följer vår samtid utan kronologi, men är där när rövarna intar palatset.
Från när Folkpartiet tog väljarna rätt på fittan till när Linda Snecker bevisar att politik är det omöjligas konst. I total avsaknad av blygsel och utan flackande blick i samma rasande tempo som Voltaires Candide. Men punkigare.
Boken tar avstamp i Versio Vulgata och följer agnostikern, skolastikern, skitansiktet och Morgan Johansson från Kortedala till himmelriket, men hamnar rakt i ansiktet på läsaren. Farligare än videovåld på 80-talet, hårdare än en kulturkritiker och roligare än en privatteater. Excelsior ber inte om ursäkt, den ber inte om nåd – den ber om mer!

LOB (född 1958), och hans aktiva gärning kan beskrivas med litteraturstudier på dagarna och musikscenen på kvällarna. “Jag har bara två likheter med Strindberg. Jag är rufsig i håret och jag är lika många.” Efter att ha studerat de gamla klassikerna började han skriva i en stil som blandar absurdism och göteborgsvitsen med nakna påhopp. Gatans musik.

Efter framgången med originalutgåvan av Excelsior (1988) sökte Lob ytterligare inspiration för sina kommande böcker utanför Kortedalas korta och smala kultursfär. Vissa gör gällande det mesta av omarbetningen av Excelsior kom till liv under långa sittningar på Freudenhaus, Hein-Hoyer-Straße i Hamburg, men troligare är att de mångåriga schack- och bibelstudier som Lob tycks ha ägnat sig åt i Etchmiadzin-katedralen i Armenien var den utlösande faktorn som fick författaren att besluta sig för att slutligen fullända verket.