Kan vi överleva? – Förhandsbeställning

Under tio års tid forskade Rydberg också i den nordiska mytologin, och i »Fädernas gudasaga» ville han återskapa ett sammanhängande helt från de skilda källor som fanns. Det kanske är så här sagan om våra gudar skulle ha låtit om den berättats då den fortfarande var intakt?
Läs om fröet till världsträdet Yggdrasil, hur gudar som Oden och Tor formade världen i ständig kamp om makten med andra gudar, jättar och dvärgar. De första människorna skapas, och efter en avgörande strid väntar Ragnarök, jordens undergång.
En omfattande uppslagsdel med betydelser och förklaringar hjälper läsaren att navigera bland gudar, jättar, dvärgar och vidunder.

I den nutida samlingen »Kan vi överleva?» möter vi först Viktor Rydbergs politiska artikelserie »Huru kan Sverige bevara sin själfständighet?», där han propagerar för en allmän folkbeväpning kopplat till försvar, snarare än anfallskrig. Rydberg pläderade för övrigt för införandet av militär utbildning redan i skolan.
Då var Ryssland det stora hotet. Vårt försvar ansågs vara för svagt, och försvarsviljan upplevdes som dålig. Istället för den gamla indelta yrkesarmén ville han, tillsammans med bland annat August Blanche och Lars Johan Hierta, ha allmän värnplikt, och en frivillig folkbeväpning efter samma mönster som i Schweiz.

Uppsatsen »Den hvita rasens framtid», bland det sista Rydberg skrev, är en dyster bild av samhället, där han argumenterar för att Europas befolkning försämras moraliskt och fysiskt. Rydbergs tal om den vita rasen kan av många i dag förknippas med högerextremism, men under 1800- och det tidiga 1900-talet var förhållandena radikalt annorlunda. Det handlar mer om inomeuropeisk civilisationskritik, där den inhemska kulturen degenereras och ställs mot andra, mer högtstående, kulturer.
Orsaken till förfallet tycks finnas i de stora europeiska miljonstäderna, samhällen som inte vuxit sig stora i Sverige under Rydbergs tid. Oron för den snabba tekniska utvecklingen, och de osunda fabriksmiljöer som växte fram, skulle leda till en urartning av »människomaterialet».