Candide eller Optimismen

Den unika kortromanen som aldrig överträffats i ironi, satir och – splatter! Candide eller Optimismen av Voltaire. Nu i nyöversättning av Marie Berthelius och med efterord av Svante Nordin.

Candide lever i lyx på baronens gods men efter ett erotiskt snedsteg med den vackra Kunigunda kastas han ut i en eländig omvärld och börjar dra från land till land i Europa och Sydamerika.

Episoderna som Candide råkar ut för utgör ett smatterband av förfärliga groteskerier, den ena händelsen överträffar den andra i otyglade känslor och besinningslösa utlevelser. Och hela tiden försöker Candides vän filosofen Pangloss göra gällande att trots alla olyckor som drabbar dem lever de i “den bästa tänkbara av världar”.

Upplysningsfilosofen Voltaire (1694-1778) är känd för många saker – bland annat brukar man citera hans påstådda uttalande att även om han avskydde sina meningsmotståndares åsikter skulle han vara beredd att dö för deras rätt att uttala dem. Citatet är, som Svante Nordin poängterar i sitt efterord, naturligtvis falskt. Voltaire var inte mannen som var beredd att dö för några åsikter, inte ens för sina egna.

Voltaire var omåttligt produktiv med sin berömda vassa penna. Böcker av skilda slag, biografier, dramer, dikter och en väldig mängd brev finns bevarade. Enbart utgåvan av hans samlade brev omfattar 13 volymer på vardera cirka 1500 sidor. Men av allt detta är det bara en enda bok som idag lever i all välmåga och faktiskt utan jämförelse är den text från upplysningstiden som har fått störst spridning och som fortfarande läses och ständigt hyllas som en alldeles makalös bok – nämligen denna lilla brännheta skrift – kortromanen Candide.

Den är Voltaires ojämförligt mest lästa, oftast utgivna och oftast översatta verk, därtill säkert det mest lästa verket i hela den franska sjuttonhundratalslitteraturen. På sina drygt hundra sidor inrymmer den på sätt och vis “hela Voltaire” – hans kvickhet, hans elakhet, hans goda humör, hans fyndiga stilkonst, hans överlägsna perspektiv, hans vrede och hans medkänsla. Därtill – tyvärr, frestas man att säga – hans aktualitet. De grymheter och bestialiska dåd som skildras i Candide skulle ha kunnat äga rum i början av 1990-talet under upplösningen av det tidigare Jugoslavien eller just nu i Mellanöstern.