Svenskt folklynne

De två författarna till texterna i denna volym (P.G. Lyth och Gustav Sundbärg) analyserade och diskuterade vad som kännetecknade det svenska folkets karaktär för 100 år sedan. Det var en omild tid med unionsupplösningen mellan Sverige och Norge, storstrejken där 300 000 arbetare till slut led ett totalt nederlag, och 1,2 miljoner svenskar (en femtedel av befolkningen) utvandrade till Amerika.

P.G. Lyths bok ”Svenskt folklynne” samlar tankar om bland annat Geijers, Tegnérs och Almqvists resonemang kring vad som är det ”svenska”. De utvecklar tankegångar om den motsägelsefulla svenska naturen och dess inflytande på det svenska sinnelaget.
Här läser du om svenskarnas motstånd till förändringar, om ett folk som varken är särskilt politiskt eller konservativt, den berömda svenska självkritiken och en oförmåga att uppskatta det egna.
Men vi längtar också efter stolthet och ära, vi värdesätter frihet, utveckling och oberoende. Kanske att det ”svenska” är just det?

Gustav Sundbärgs ”Det svenska folklynnet” ger intresseväckande inblickar i synen på det svenska folkets karaktär, som vid denna tid antogs vara något nedärvt i en nation eller en bygd. Han visar också på nationalismens politiska förväntningar och självförståelse.
Svensken är intelligent, hederlig och ädelsinnad, men utan någon större uthållighet. Inget sinne för den egna nationens storhet, och med obefintlig instinkt när det gäller att främja vårt lands väl. Vi har också en påtaglig brist på nationell yra, särskilt jämfört med den nationalism och stolthet som bär upp vårt grannland Norge.
Kan vi fortfarande hitta det ”svenska” i Sverige?

Gustav Sundbärg (1857–1914) var en framstående statistiker, och var verksam i Statistiska centralbyråns organisation. Han publicerade flera arbeten med inriktning på befolkningsstatistik, och introducerade begreppet Eilert Sundts lag – ett sätt att beskriva mönstret i befolkningsvågorna för att kunna förutsäga förändringar i befolkningsstatistiken.

Gustav Sundbärg knöts som erfaren statistiker till den stora Emigrationsutredningen 1907–1913. Den statliga utredningen kom till stånd efter påtryckningar från stora opinioner i samhället som oroades över den mycket omfattande emigrationen från Sverige till Nordamerika – en femtedel av Sveriges befolkning var i början av 1900-talet bosatta i USA.
De konservativa i Sverige oroade sig för att arbetskraft nödvändig för ekonomisk utveckling gick förlorad, och ville införa hårdare lagstiftning mot utvandring.
Kommissionen underkände senare det konservativa förslaget.