Kommer Nikki Haley att ge upp?

Detta är en text som publicerades 1 mars i QLN – vårt nyhetsbrev.
Om du vill läsa artiklarna så fort de publiceras så prenumererar du på nyhetsbrevet genom att fylla i och skicka formuläret längst ner på den här sidan. Välkommen till QLN.

Primärvalen rullar vidare från South Carolina. Delstaten är hem för Nikki Haley, en av Donald Trumps utmanare om presidentkandidatposten. Hon har visserligen aldrig haft någon riktig chans, när man tittat på opinionsmätningarna. Hon valde dock ändå att fortsätta sin kandidatur, trots risken att förlora även i sin egna hemstat. Vilket spinndoktorer brukar avråda från.

Varför har hon då inte hoppat av?
Trump har vunnit sex av sex möjliga primärval så här långt. Han har 110 delegater i ryggen, jämfört med Haleys 20. Men, hon har trots allt fått 36,8 procent av de totala rösterna hittills. Trump har fått 59,8 procent, vilket är en klar majoritet.

Haley har profilerat sig som en krigshök, en försvarare av det amerikanska imperiet och Israel. Hon har gjort tydligt att hon står för en helt annan utrikespolitisk linje än Trump. Och har inte sparat på krutet i att kritisera honom. Hon har också varit USA:s ambassadör till FN och är en favorit inom delar av Washington D.C. skrivbordskrigarklass. Kort sagt, hon må inte vara populär alls i MAGA-land, men uppenbarligen har hon rätt kontakter inom republikanernas elit.

Om det nu betyder att hon kommer fortsätta och troligen förlora samtliga övriga primärval är svårt att veta. Det kan vara så att hon och hennes finansiärer hoppas på att något av alla åtal Trump handskas med leder till att han inte kommer få ställa upp i valet i november. Att han helt enkelt förbjuds, eller hamnar i en situation som omöjliggör det för honom.

Situationen är trots allt helt ny. I modern tid har inte en så självklar presidentkandidat som Trump haft så mycket juridiska problem.

Haley föddes som Nimrata Nikki Randhawa till föräldrar som utvandrat från Indien. Skulle hon bli vald till president skulle hon bli både den första kvinnan på posten och den första sikhen. Det republikanska primärvalet hade dock två indisk-ättade kandidater initialt. Även Vivek Ramaswamy kandiderade, men han hoppade av i januari.

Ramaswamy hade en ganska intellektuell framtoning och var retoriskt skicklig, inte minst i intervjuer med medier kopplade till vänstern. Han hade läst på väldigt bra om vad som debatteras flitigt i den amerikanska högern, och proklamerade sig tydligt som anti-woke. Han gick också från att vara i princip okänd till att bli rikskänd på ganska kort tid.

Det fanns dock inte speciellt stora möjligheter för honom att nå hela vägen. Men han positionerade sig inom Republikanerna och speciellt inför MAGA-publiken. Det skulle inte förvåna om han får en ministerpost i en kommande Trump-kabinett. Några varmare känslor mellan Haley och Ramaswamy fanns dock aldrig. Främst på grund av sakpolitiska frågor, men troligen också då den sistnämnde är hindu och från södra Indien.

För filmentusiasterna vill denna vecka passa på att tipsa om Stroszek från 1977. Filmen är visserligen regisserad av tyske Werner Herzog, men den utspelar sig till stor del i USA. Och problematiserar den hegemoniska amerikanska kulturen på ett intressant sätt.

Tre udda karaktärer på samhällets botten bestämmer sig för att lämna Berlin och söka lyckan i USA. En mentalt handikappad gatumusikant, Bruno Stroszek, hans pensionerade granne Scheitz och en 20-årig prostituerad, Eva. Tanken är att flytta till en släkting till Scheitz och bygga upp ett liv som både är fritt från deras gamla problem men också materiellt bättre. Väl där är det dock ganska mycket som inte visar sig stämma överens med den glorifierade bilden av USA. En intressant detalj är att Bruno Schleinstein som spelar Bruno S. även i verkligheten hade mentala handikapp. Hans skådespeleri är alltså till största del självlärt.

Trots att de försöker bygga ett helt nytt liv, blir det ändå på flera sätt exakt likadant som hemma i Berlin. Är situationen i filmen representativ för det amerikanska samhället idag? Det får man veta om man ser den.