Alfred Kämpe – från dagsverk till storverk

Alfred Kämpe var en av de första svenska proletärförfattarna och för Vilhelm Moberg var han den enskilt viktigaste svenska historikern.
Alfred Kämpes Svenska allmogens frihetsstrider var ett pionjärverk. Innan Kämpe hade få visat intresse för den svenska allmogens historia och allmogen var knapphändigt utforskad.
Särskilt för delarna som avhandlade 1700- och 1800-talets historia var Kämpes insatts enormt viktig.

Alfred Kämpe föddes som Alfred Pettersson i en fattig torparfamilj 1877. Som torparpojk vid godset Fyllingarum kom han att börja arbeta vid tidig ålder som vallpojke och hjälpdagsverkare.
Kämpes tidiga kontakt med arbetskonflikter fick honom att fundera över allmogens levnadsvillkor och kom i kontakt med nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.

Kämpe började läsa böcker och snart började även hans skrivande. Han började med artiklar som han skickade till liberala tidskrifter. Artiklar där han kritiserade storbönder och patroner.
När Kämpe kom upp i 20-årsåldern flyttade han till Norrköping och gick aftonskola i IOGT:s regi.
Efter studierna fick Kämpe anställning som journalist i Härnösand och påbörjade därmed sitt liv som journalist och författare och tog då namnet Kämpe då han, skriver sonen Yngve, ”såg på sig själv på det viset”.

Alfred Kämpe gav ut flera novellsamlingar med motiv ur lantarbetarnas liv. Novellsamlingar som Trälar och Torpare, 1907 respektive 1909 gavs ut med dessa noveller med titlar som Syndabockar, Evangelisterna, Längtan och Ett dödsdrama i ödemarken. Samtliga med en ständig närvaro av Kämpes egna erfarenheter av dagsverksarbete.

Kämpe var med och startade den fackliga organisationen Svenska lantarbetarförbundet och snart blev han redaktör för dess tidning Lantarbetaren. En post han behöll fram till sin död 1936. Hans ”Brev till en lantarbetare” blev ett återkommande inslag på tidningens förstasida. Kämpe diskuterade där, ofta i form av frågor till läsaren, statarsystemet och andra för lantarbetarna aktuella ämnen. Breven samlades även i broschyrer (utgivna 1931–35) som fick stor spridning genom Lantarbetareförbundets avdelningar.
Kämpes betydelse för rörelsen beskrevs av Kämpes vän och litterära efterföljare, Ivar Lo-Johansson, i novellen Redaktörens död samma år. I novellen som beskriver ett tal vid Kämpes begravning och man kan tydligt utläsa arbetarrörelsens tvekan inför det intellektuella arbetet och skrivandet som en del av deras kamp.

“Det var med pennan vår kamrat redaktör försökte göra det, som inte vi kunde. I vårt emblem – och här höjde talaren rösten – vill vi en dag infoga också pennan, som är lättare än spaden, grepen och gaffeln! Härmed hälsar vi honom! Vi gör det tills vidare med de gamla verktygen“
Ur Redaktörens död, Ivar Lo-Johansson

Alfred Kämpes historiestudier låg till grund för Svenska allmogens frihetsstrider. Det finns fog för att påstå att detta verk är helt omistligt för att verkligen förstå den svenska historien.
Efter att ha varit mer eller mindre bortglömd i ett halvsekel så lyftes han åter fram i Lars Furulands “Statarna i litteraturen” 1962.
Cultura Ætatis återuppväcker åter minnet av Alfred Kämpe och Svenska allmogens frihetsstrider.

Vi har valt att ge ut Svenska allmogens frihetsstrider i vår Svarta serie då vår Svarta serie är för dig som inser att vi rör oss framåt – men du förstår också att där framme väntar en avgrund. I serien möter du tänkare som för årtionden sedan varnade för vad du dagligen nu tvingas uppleva – och de har en del av svaren på hur vi kan ändra vår färdriktning.

Boken köper du här: https://aetatis.se/shop/svenska-allmogens-frihetsstrider/